math

En allvarlig fråga att ställa sig idag är om det rådande politiska samhället bidrar till en bristfällig respekt för konstens värde. En alltför stor del av dagens litteratur är nämligen fråga om politiska bilder, med poängen att sprida det goda med vår nutida samhällsutveckling utifrån förenklade verklighetsmodeller där allting är svart och vitt. Det torde ses som ett allvarligt fattigdomstecken.

Litteratur med konstnärligt värde ifrågasätter och presenterar mänskliga tankar och beteenden, även i samhällelig och politisk kontext. Vilket dock inte är detsamma som att enbart framhärda förhärskande politiska lösningar eller påvisa suveräniteten med den nutida samhällsutvecklingen (vilket kan uppfattas som politisk propaganda). Snarare torde målet vara att beröra mänsklighet på djupet och framvisa sant mänskligt beteende.

 

Det är mycket glädjande att så många människor idag vill skriva och verka som författare. Men det är oroväckande att så få verk till synes ifrågasätter det minsta av vår nutid på djupet. Det blir därför inte sällan frågan om förenklade verkligheter förutan konstnärligt värde. Vi vet ju att människor omfattas av väldigt många lager av problem och möjligheter, och därutöver många skiftande känslor och tankar, både inför andra människor och i sin ensamhet. Detta framvisas alltför lite idag eftersom litteraturen i många fall är alltför influerat av det rådande trånga politiska verklighetsperspektivet och därmed blir det fråga om en låg konstnärlig kvalité.

En politisk idé såsom t ex feminismen som därtill vunnit oerhörd mark, påverkar självfallet människor som älskar att läsa och skriva. Idag finns enskilda bokförlag som inriktar sig på feministisk litteratur. Men var finns motpolen som behövs i varje dynamiskt och vettigt samhälle? Och som historiskt alltid skapats av konstnärer och fritänkare? Så länge ingen motkraft finns riskerar vi skapa något liknande 'diktatur' kring denna exklusiva världsbild. Mänskligheten har därför ett allt starkare behov av kompletterande kulturella verklighetsperspektiv. Detta gäller inte minst inom skönlitteraturen där möjligheterna och därmed friheten vanligtvis skall vara omfattande.

 

(c) Mattias Hellqvist