Inre förändring?
Höstens blad singlar från stormens träd och vi ser andra färger
uppstå ur sommargrönskans död.
En glöd från förnyelsens kraft önskar träffa oss djupt, skaka vår värld.
Vi står otåligt och trampar mellan det gamla och nya.
Vintersnöns sena knastrande lykta
driver oss mot vårens sköna blomning.
Och ännu en gång vill vi tro
på förbättringens marker i vår skog.
(c) jag
Kommentarer
Postat av: Carina
Du skriver så fint :-)
Postat av: Kenneth
När man läser det här får man en känsla av Tranströmerism! Bra. Mycket bra!
Trackback
